9 juni kom nyhetsbrevet med en fullständig projektbeskrivning till höstens broderitema. Vi ska fånga den mångbottnade Drottning Kristina utifrån någon av fem aforismer som Kristina själv har skrivit. (Hon har faktiskt skrivit 1500 aforismer och det måste ha varit svårt att välja.)
Aforismerna är:
”Den som går sina egna vägar behöver ingen karta.”
”Det är sant att själen inte har något kön”.
”Det krävs större mod att gifta sig än att gå ut i krig”.
”Med öppet sinne förblir du evigt ung”.
”Det är bättre att odla sin själ än att plåga sin kropp.”
Aforismerna snurrade i mitt huvud flera dagar. Jag gissar att jag delar den erfarenheten med flera brodöser i vår förening. Till slut bestämde jag mig för den första, den om vägen och kartan.
En bild började ta form i mitt huvud – en labyrint som skulle symbolisera Kristinas krångliga liv. (Så minns jag det från min skoltid, det var krångligt i barndomen och även senare i livet med landsflykt mm.)
Sen blev jag osäker på om labyrinten var en bra symbol för Kristinas liv.
Jag frågade AI:
”Kan man säga att Drottning Kristina levde i en labyrint som hon ville ur?
Svaret var: ’Ja, det är en mycket träffande och djupsinnig metafor. Både historiker och författare använder ofta bilden av en labyrint för att beskriva Drottning Kristinas komplexa liv.”
Jag häpnade – och jag lovar – jag hade inte läst något om Drottning Kristina mer än i länkarna vi fick i nyhetsbrevet.
För några få veckor sedan försökte jag hitta en textil kurs vecka 27 var-som-helst i Sverige. Det fanns en plats kvar på kursen ’Textila bilder – filt och fibrer” på Sätergläntan i Dalarna. Jag anmälde mig.
Veckan innan kursen tänkte jag mycket på att jag skulle vilja göra ett ulltyg med en broderad labyrint och Drottning Kristina som fånge i mitten.
Min utmärkta kurslärare Yvonne var helt med på noterna. Jag lärde mig våttova och göra förfiltar som klipptes ner, tovades på nytt och krymptes.
Jag ville brodera en labyrint på mitt ”ulltyg” som jag tänker brodera klart i höst. Men Yvonne föreslog en labyrint av vit ull och mullbärssilke. Det lyckades!
Alla kursdeltagare blev nyfikna på Drottning Kristina och flera vill komma på vernissagen den 11 december. (Jag varnade för trängseln men gjorde mycket reklam för vår förening och Livrustkammaren.)
Nu vill jag lära mig mycket mer om Drottning Kristina. Jag hittade en biografi om henne i min egen bokhylla skriven av Marie-Louise Rodé’n. Hon är den forskare som efter elva års letande hittade brevet påven skrev till kardinal Decio Azzolina, där han skrev att kardinalen inte fick träffa Kristina och absolut inte besöka henne på nätterna.
Jag besökte biblioteket i Tumba igår och beställde flera böcker om Drottning Kristina och jag är säker på att fler i vår förening gör samma sak.
Vi får en spännande höst!
Lena Möre