Sommar

Det är sommar och inga symöten. Jo ett, på Världsbroderidagen 30 juli kl 14  – 17 i Stensalen på Livrustkammaren.  Vi vilar oss, njuter av ledigheten, tänker på annat än broderi – eller?
9 juni kom nyhetsbrevet med en fullständig projektbeskrivning till höstens broderitema. Vi ska fånga den mångbottnade Drottning Kristina utifrån någon av fem aforismer som Kristina själv har skrivit. (Hon har faktiskt skrivit 1500 aforismer och det måste ha varit svårt att välja.)

Aforismerna är:
”Den som går sina egna vägar behöver ingen karta.”
”Det är sant att själen inte har något kön”.
”Det krävs större mod att gifta sig än att gå ut i krig”.
”Med öppet sinne förblir du evigt ung”.
”Det är bättre att odla sin själ än att plåga sin kropp.”
Aforismerna snurrade i mitt huvud flera dagar. Jag gissar att jag delar den erfarenheten med flera brodöser i vår förening. Till slut bestämde jag mig för den första, den om vägen och kartan.
En bild började ta form i mitt huvud – en labyrint som skulle symbolisera Kristinas krångliga liv. (Så minns jag det från min skoltid, det var krångligt i barndomen och även senare i livet med landsflykt mm.)
Sen blev jag osäker på om labyrinten var en bra symbol för Kristinas liv.
Jag frågade AI:
”Kan man säga att Drottning Kristina levde i en labyrint som hon ville ur?
Svaret var: ’Ja, det är en mycket träffande och djupsinnig metafor. Både historiker och författare använder ofta bilden av en labyrint för att beskriva Drottning Kristinas komplexa liv.”
Jag häpnade – och jag lovar – jag hade inte läst något om Drottning Kristina mer än i länkarna vi fick i nyhetsbrevet.
För några få veckor sedan försökte jag hitta en textil kurs vecka 27 var-som-helst i Sverige. Det fanns en plats kvar på kursen ’Textila bilder – filt och fibrer” på Sätergläntan i Dalarna. Jag anmälde mig.
Veckan innan kursen tänkte jag mycket på att jag skulle vilja göra ett ulltyg med en broderad labyrint och Drottning Kristina som fånge i mitten.
Min utmärkta kurslärare Yvonne var helt med på noterna. Jag lärde mig våttova och göra förfiltar som klipptes ner, tovades på nytt och krymptes.
Jag ville brodera en labyrint på mitt ”ulltyg” som jag tänker brodera klart i höst. Men Yvonne föreslog en labyrint av vit ull och mullbärssilke. Det lyckades!

Alla kursdeltagare blev nyfikna på Drottning Kristina och flera vill komma på vernissagen
den 11 december. (Jag varnade för trängseln men gjorde mycket reklam för vår förening och Livrustkammaren.)
Nu vill jag lära mig mycket mer om Drottning Kristina. Jag hittade en biografi om henne i min egen bokhylla skriven av Marie-Louise Rodé’n. Hon är den forskare som efter elva års letande hittade brevet påven skrev till kardinal Decio Azzolina, där han skrev att kardinalen inte fick träffa Kristina och absolut inte besöka henne på nätterna.
Jag besökte biblioteket i Tumba igår och beställde flera böcker om Drottning Kristina och jag är säker på att fler i vår förening gör samma sak.
Vi får en spännande höst!
Lena Möre

Projektbeskrivning Drottning Kristina

Höstens tema ”Drottning Kristina”Projektbeskrivning:

Projektbeskrivning:
Drottning Kristina 400 år
Kvinnan som kröntes till kung och abdikerade.
Hon var barnet som aldrig fick vara barn, protestanten som blev katolik, kvinnan som kröntes till kung och drottningen som lämnade sin tron.
Drottning Kristina har hyllats, hatats och aldrig upphört att fascinera.  Få historiska personligheter har varit så omdiskuterade och bilderna av den svenska drottningen är lika skiftande som motstridiga.
(Text från Livrustkammaren)

Inför detta tema har vi tänkt oss att fånga den mångbottnade Kristina utifrån några av hennes många maximer. De aforismer vi har valt är samma som Livrustkammaren kommer att lyfta fram under hösten.

Välj och brodera utifrån någon av följande tänkvärda ord:

  • Den som går sina egna vägar behöver ingen karta
  • Det är sant att själen inte har något kön
  • Det krävs större mod att gifta sig än att gå ut i krig
  • Med öppet sinne förblir du evigt ung
  • Det är bättre att odla sin själ än att plåga sin kropp

Ja nog kan man fantisera fritt vad som hände där på 1600 – talet under och efter 30-åriga kriget. Vilka avtryck har det givit i vår tid?

Broderiförutsättningar:
I samråd med Livrustkammaren har vi den här gången beslutat följande förutsättningar:Alla broderier ska vara kvadratiska med måttet 20x20cm, 25x25cm eller 30×30 cm.
Avvikelser från dessa mått kan vi inte ta emot.Broderierna kommer att monteras av Livrustkammaren på en vit pannå, s.k. kapaskiva, med måttet 35×35 cm.Brodösen monterar själv fästöglor i alla fyra hörn.Tänk på, när du väljer material, att det måste gå att frysa broderiet.

Du kan läsa mer om drottning Kristina.
HÄR->https://livrustkammaren.se/drottning-kristina-400-ar/
HÄR->https:/www.svenskaakademien.se/litteraturen/bokutgivning/svenska-klassiker/maximer
HÄR->http://www.christina-akademien.se/christina/christina-och/christina-som-forfattare/

Möt en brodös – Aino Virta

 

Vi ses dagen då kylig vår övergår i ljummet väder, men det är inte något vi kommenterar, ens iakttar just då. Det är nämligen ingen konst för två brodöser att prata broderi och textil i två timmar, utan att kommentera omvärlden.

Aino Virta – född i Tammerfors förklarar att Virta betyder Ström. Precis som på svenska med fler betydelser, och samtalet strömmar verkligen, lätt och flödande.

Aino är medlem sedan 2025. Det sammanfaller med den, inte särskilt efterlängtade, pensioneringen. Att inte vara uppbokad eller inte känna sig behövd passar inte Aino. Därför har en nyligen avslutad flytt gett den nödvändiga sysselsättningen. Nu när den är avslutad finns tid för broderi och vävning, men framför allt för utveckling och vidare utbildning. Trots annat förvärvsarbete har Aino en gedigen textilutbildning, både från på konst- och folkhögskolor och genom HV:s basår samt deras kvällskurser i broderi. Nu väntar nästa rejäla steg; HV:s högre textil hantverksutbildning, med två års heltidsstudier!

Textilkunnandet finns ursprungligen i vävningen. Känslan för materialet och handgreppen sitter i DNA:t. Mormor och mamma lät Aino vara med redan som flicka. Idag finns den stora vävstolen på landet men meningen är att den ska få flytta in i den nya lägenhetens vardagsrum. Förutom alla praktiska funktioner utstrålar den trygghet. Ett eget syrum finns det inte plats för men skapandet får ta den plats den behöver. Vitrinskåpens böcker har ersatts av tyger och plastbackar under sängen tar hand om resten.

När Aino beskriver sitt arbetssätt är det nästan att man känner det fysiskt i rummet. Hon gör oftast enkla skisser på papper, men däremot är lägenhetens matbord täckt av egna vävda eller köpta tyger. Kvalitetskravet är högt och det blir allt svårare att hitta bra material. Därför färgar Aino ofta broderitrådarna själv. När hon är i gång färgas de med olika koncentration till olika nyanser. Även den tyll som används målas och färgas för att få det som man vill ha det. Processen får ta tid och utrymme. De skisser som Aino har tagit med till vårt möte är ritade på typ smörgåspapper, alltså motivet ses från båda håll. Så används de att vrida och vända på motiven för att utforska hur en bild förändras i möte eller avstånd. Symmetri eller dess motsats. Hur påverkas motivet av ullgarn eller sytrådar, av värmebehandling, av tyger med struktur eller i olika material, eller 3-D? Allt som förändrar motivet är spännande i processen. Men det är alltid figurativa motiv.

 – ”Det abstrakta ligger kanske inte riktigt närmast mitt sätt att arbeta.”

Som ny i föreningen har Aino bara gott att säga om hur hon blivit mottagen. 

– ”Det är en varm och generös stämning där medlemmarna stöttar och inspirerar. Vill man få goda råd finns det många att fråga. Eftersom broderi i många stycken är en ensam syssla är det sociala i träffarna viktigt.” 

Kursaktiviteterna och workshops har varit ett bra sätt att utveckla nya färdigheter, samtidigt som de har gett möjlighet till idéutbyte samt till att lära känna andra medlemmar i föreningen. Ändå talar vi också lite om de generella svårigheter som följer med att vi blir fler och fler.  

Lokalerna som museerna erbjuder är inte alltid helt optimala, och arbetsljuset kan ibland vara lite varierande. I vissa fall behöver även verkens storlek anpassas, vilket kan upplevas som något begränsande. Detsamma kan gälla de teman som museerna väljer. 

– ”Samtidigt betyder möjligheten att få ställa ut mina alster tillsammans med andra brodöser väldigt mycket för mig, och jag uppskattar verkligen att den möjligheten finns, liksom allt arbete som läggs ner på planering och genomförande.”

Det finns en viktig punkt Aino återkommit till några gånger under samtalet, så även till sist.

– ”Det vi gör är konst! Kalla det gärna konsthantverk, men det är inte slöjd! Knappt ens hobby! Ta betalt! Broderierna är resultatet av många timmars planering, av dyra material och långsamt arbete. Det ska synas på prislappen.”

Text och bild: Eva Rosander


– För den som känner sig osäker på prissättning finns en tänkbar formel SE HÄR->

Alla intervjuer i serien Möt en brodös finns HÄR->

Ainos broderier har ofta ett stort format. Hon arbetar med hela textila processen från väv till färdigt konstverk. Detta broderi visades i föreningens adventskalender 2025.

 

Processen del 4 – Vernissage

Torsdag 21 maj.

Vi hade längtat – eller våndats.
Blir mitt hattbroderi klart? Ska jag göra mer eller sätta stop nu? Duger mitt arbete? (Alla andra är ju så himla duktiga.)
För de flesta är det en glädje att få lämna in sitt arbete och samtidigt se andras färdiga alster.
Några av oss har tagit på sig uppgifter som gör att vår förening finns och består. Vi känner alla tacksamhet mot er som gör verksamheten möjlig. TACK till dig som ger din tid och ditt arbete för  organisationen av vår
Invigningen i hörsalen bjöd på ett vackert collage på murväggen. Efter bubbel och information fick halva gruppen gå in i utställningsrummet. Det var redan trångt och trängre skulle det bli. En ivrig kö av vänner, grannar, släktingar, gamla arbetskamrater mfl var snabbt på väg in i det trånga rummet och man stannade ofta upp och pratade om något konstverk. Det blev stopp i kön.
Lovorden haglade över våra hattarbeten, trots trängseln. Men visst missades många detaljer i röran. Det blev en snackis att ”jag ska nog gå hit en gång till och titta i lugn och ro”. En bra ide’
Jag läste några kommentarer om vårt vernissage på Facebook:
”Jag var helt slut när jag kom hem och inser att jag måste dit igen för att riktigt få närskåda alla fantastiska arbeten! Så mycket fantasi och så många stygn!” (Anna-Greta)
”Vilken fantastisk utställning. Mycket folk och gamla vänner sågs. Återbesök inte helt fel.” (Anja)
”Så trevligt. Men det borde vara bättre skyltat så man hittar till broderiutställningen.”(Elisabeth)
Elisabeth har sedan tonåren varit volontär i föreningen ”Ny Gemenskap” som arbetar med hemlösa, utsatta och ensamma. Hon är ledare för sygruppen i Västberga som lagar kläder om någon behöver hjälp. Medlemmarna i gruppen skapar också egna alster med olika material och tekniker.
Elisabeth har nu värvat mig som inspiratör i gruppen och jag försöker locka några att lära sig göra temaribollar. Det går ”sisådär”. En bollelev har jag i alla fall fått.
Gruppen och jag var på museet redan fredag 22 maj. Elisabeth, som har stor pondus, upprördes över den lilla skylten in till vår utställning. Och hon ville se hopfällbara stolar i rummet. I full fart kontaktade hon personalen och Magdalena, som lovade bättre skylt men inga stolar.  Man kan sitta på de stora hattaskarna i rummet bredvid. Det gjorde vi! (Elisabeth har varit arbetsterapeut i sitt yrkesliv och  tänker som en sådan.)
Det finns lite att tänka på till nästa utställning; Hur organisera trängseln, är skyltarna hjälpfulla för våra besökare, är det lätt att hitta en sittplats när benen blir tunga?
Våra äventyr i broderivärlden går vidare, Drottning Kristina ska sysselsätta oss härnäst.
Vi tar oss an henne med syglädje!
förening!
Text och bild:  Lena Möre
Se även bildspel från vernissagen HÄR->

Bildspel från vernissagen på Livrustkammaren

Här kommer ett bildspel från en välbesökt vernissage på livrustkammaren. Fotografen är Sousan Bayat.

Utställningen som pågår till 28 juni 2026 är väl värd att ses för att beskåda alla fantastiska broderierna närmare.

I processen del 3: Från knopp till blomma – från idé till hatt

Körsbärsträden i Kungsträdgården blommar. Det blommar i Livrustkammaren också, av hattinspirerade konstverk, som vuxit fram och mognat under årets första månader.

På mina hittills ynka tre besök på broderiträffarna denna termin (jag har varit tvungen att prioritera annat) har jag lyckats se flera nästan färdiga eller färdiga hattar som kommer ställas ut på Livrustkammaren med vernissage 21 maj.

Jag vill försöka beskriva några av dessa hattar. Tyvärr kan jag inte skriva namnen på konstnärern bakom hattarna. Jag har svårt att komma ihåg namnen på mina sykompisar i broderigruppen.
Några har namnskylt på sig. Föredömligt! Jag vill komma ihåg min namnskylt när jag går på möten men lyckas alltid glömma den, fast den hänger i hallen och jag ser den varje dag.
Nu till hattarna
– Någon har sytt sagan Hattstugan. Dörren är tydlig och de tre tomtebarnen är broderade i hattväggen. Barn som ser denna hatt kommer känna igen den.
– Någon har sytt ett stycke skog med mycket mossa, några svampar och småkryp på kullen. Det kliar i håret när man ser den.
– Någon har sytt en minihatt, lagom till en docka. Den har fina, små stjärnbroderier på både kullen och brättet. Miniatyrer blir alltid populära.
– Någon har broderat en svart hatt med flor och damen som bär hatten ser intressant och förförisk ut. Vad tänker hon på?
– Någon har sytt en hatt i metall och använt ståltråd till tråckelstygn och korsstygn. Konstnären lät sig fotas i hatten. Visst kan man brodera med ståltråd!
– Någon har broderat en kudde full med hattar.
– Någon har broderat en hatt med dansande kvinnor i röda kjolar. De vågar lyfta på kjolen och visa sina vita spetstrosor.
– Någon har sytt ett syetui som ser ut som en hatt.
– Mina egna hattar då? Det blev hundra stycken av enklaste slag. En riktig kluring. Jag hade aldrig besökt museet när ”Hitta hundra hattar” blev klart Fusk? Kanske, men jag blev godkänd.
Här har jag skrivit om åtta hattbroderier. Vi är ÅTTIO som har lämnat in.
Snart är det dags för vernissage. Jag längtar till 21 maj.
Text och bild: Lena Möre

Broderiträff 16 april

Den 16.e april var det en välbesökt broderiträff då en fotograf från museet fotograferade brodöser i full aktivet. Det var också inlämning av broderier som skulle till karantän inför utställningen framöver men även många andra lämnade redan nu in sina broderier. Sista inlämning är nästa träff den 23:e april. Det blir många varierande, spännande och fantasifulla broderier i temat Hattar som kommer att kunna ses den 21 maj då det är vernissage.

Nästa broderiträff får vi också se broderierna från workshopen i intarsia.

Tips på försäkringsvärde av broderi

Eva Rosander har skrivit ner en text med tips på värdering/försäkringsvärde av ditt broderi. Det är en pdf och du kan se den Här-> Värdering-sälja-försäkra

Berättarkonsert med Magdalena Eriksson

En vanlig broderitorsdag i mars förgylldes när föreningen fick erbjudandet att vara provpublik till en berättande konsert, eller konsertberättelse, om Brita Kajsa Karlsdotter, Anundsjösömmens skapare.

Berättarkonserten hölls av Magdalena Eriksson som är brodös, musiker, lärare och röst, som skapat en föreställning där hennes och Brita Kajsas personligheter flyter samman. Brita Kajsa var också brodös, men född i en helt annan tid och under helt andra förutsättningar. Under föreställningen blir nutid dåtid och dåtid nutid.

Berättarkonserten ackompanjeras av Magdalenas fiolspel, sång, humor, entusiasm och rekvisita. På en liten yta skapar hon en egen värld för både Brita Kajsa och oss. I korta snabba ”bikupor” bjuds vi in att parvis reflektera över Brita Kajsas liv.

Berättarkonserten passar för föreningar, skolor, kulturhus, kyrkor och länsmuseer. På hennes hemsida finns kontaktuppgifter och den närmaste turnéplanen. www.magdalenaeriksson.se

Tack för att föreningens medlemmar fick vara publik på ett genrep!

Brita Kajsa Karlsdotter, 1816 – 1915
Brita Kajsa föddes i ett båtsmanstorp i Ångermanland. Hon föddes under enkla förhållanden, men det var det textila arbetet som gav kvinnornas möjlighet till egna inkomster och en viss självständighet. Mamman sydde mössor, mormor var stickerska och farmor sålde symaskiner.

Som barn var Brita Kajsa sjuklig. Med en blandning av religiösa sånger och folkliga riter botades sjukdomen av en samisk så kallad klok gumma. Det efterlämnade en stark och livslång gudstro. Tiden var svår, med missväxt och svält.

Efter giftermål och senare makens och yngste sonens död flyttade Brita Kajsa till sin son Nils, den äldsta av hennes elva barn. Det var då, i sjuttioårsåldern, som hon började brodera. Alltid i rött på vitt bomullstyg. Hennes syn hade vid den tidenförsämrats så pass att när byns barn kom på besök trädde de tråd på flera nålar i taget så att de låg färdigträdda att användas. Det är också hennes försvagade syn som förklarar det stygn som kommit att uppkallas efter henne. Anundsjösöm, är en slags vinglig klyvsöm där man sticker nålen mellan de dubbla trådarna. Möjligen ett resultat av att behöva något tydligt att sikta på.

Sina broderier märkte hon med initialerna BKKD, Brita Kajsa Karlsdotter men även med ÄTHG som ska utläsas Äran Tillhör Gud. Vi som idag betraktar hennes unika broderier säger snarare – Äras den som äras bör.

Text och bild: Eva Rosander


Vill du se fler exempel på Anundsjösöm så finns många exempel på Digitala biblioteket. Se HÄR->


Från Västernorrlands museum: Oval duk, brickduk, i naturfärgad bomullsväv med broderi i anundsjösöm med rött tvåtrådigt bomullsgarn. Lägg särskilt märke till märkningen. 

 

Korsstygn

”Jag broderar bara korsstygn” kan man få höra då skapande och kreativt broderi kommer på tal. I detta inlägg visas prov på korsstygn från våra medlemmar som är såväl kreativa som nyskapande.

Korsstygn är nog ett av de första stygn man lär sig och beskrivning är kanske överflödig. Men här kommer ändå en länk för den vetgirige.

Anna-Lena Nilsson berättar hur hon inspirerats av japanska porslinslagning i Adventskalender 2025, lucka2
Marcus Ridung visade sin slips i Adventskalender 2025, lucka 22.
Lena Möre berättar om hur detta mönster kom till. Se processen del 2 våren 2026