Från småkryp till skogens konung

Lena Möre fortsätter att berätta om hur temabroderierna utvecklas i samtal med deltagare i broderiträffarna.


Det är onsdag den 12 mars 2025 och matsäcksrummet på Naturhistoriska Riksmuseet är fullt av glada brodöser.
Jag går runt bland borden och ser både halvfärdiga och färdiga djurbroderier.

Jag ställer några enkla frågor till var och en och får långa, inspirerade svar.
– Vilket djur har du valt? Varför?
– Har du lärt dig något nytt om djuret som du inte visste innan?
– Vilka stygn har du använt?

Det slår mig, när jag går bland broderierna, att många har valt fåglar.
– Varför just fåglar, frågar jag.
Svaret kommer direkt: Många får en relation till fåglar, de finns överallt och gör sig påminda.

Anita H. har valt Sångsvanar. Hon har länge intresserat sig för dem. De kommer på våren och är mycket aggressiva mot de Knölsvanar Anita följer nära sin bostad. De drar snabbt vidare, det är just det Anita är nöjd med och vill visa med sitt broderi. Anita månar om Knölsvanens häckning.
Det var knepigt att sy de tunna trådarna, säger Anita. Särskilt näbbarna är svåra.
Hon har lärt sig att Sångsvanarnas antal i Sverige har ökat i antal de senaste åren.

Anneli B-L valde Kanadagåsen. Hon fick idén från dioramat med invasiva arter på utställningen om Sveriges djur. Anneli har broderat tre invasiva arter i ett broderi; Kanadagås, Mördarsnigel och Jätteloka. Proportionerna är naturligtvis fel, Jättelokan är 2,5 m hög i verkligheten. Det blir som i sagorna, smått och stort blandas.

Ett broderi med invasiva arter växer fram. Här en mördarsnigel.

Britt-Mari A. har valt Tranor. Också hon fick inspiration från dioramat på utställningen. Hon fotade  det och hämtade färger från fotot.
Britt-Mari håller sig till ull och kläde. Hon är stolt över träden hon broderat. Och hon vill gärna åka till Hornborgarsjön och trandansen i framtiden.

Jag rör mig vidare bland broderierna och jag hittar Skäggdopping, Gröngöling, Guldbagge, Storlom, Ekorre och Älg.

Jag stannar till vid Margareta N. och Silvertärnan. Hon är fascinerad av fågelns långa flyttning från pol till pol. Hon har också sytt en världskarta i efterstygn.

Bredvid Margareta sitter Rene’e. Hon har lyckats levandegöra Skogsmöss med en salig blandning, som hon säger, av klyvsöm och schattersöm. På broderiet syns också en liten uggla. Det kanske blev en Kattugla?

Ann-Charlotte har sytt en Bäver. Hon har Bävrar och bäverhyddor i en sjö nära sin bostad. Hon förvånades av Bäverns oranga tänder.Hon har fått tipset att göra Bäverns morrhår av strån från en kvast.

Ett av nio små runda broderier. Här grodyngel.

Elisabeth E har sytt nio små runda broderier som hör ihop. De visar Paddor men mest Grodor. De illustrerar en utveckling, från ägg och yngel till ungar och vuxna. Elisabeth har alltid varit intresserad av grodor och paddor. Så kommer det fram att det är Elisabeth som sytt de uppstoppade fiskarna som visas på Vårsslongen nu. Vi blir alla glada och gratulerar Elisabeth.

Jag har långtifrån sett alla broderier som kommer visas på vår utställning som har vernissage i maj. En workshop pågår just denna onsdag, så många ägnade sig åt annat än naturbroderi denna vecka. Alla brodöser kommer inte varje gång och några av oss syr hela sitt arbete hemma.

Vi ser fram emot våren och vår kommande utställning. Någon tror att det blir den bästa vi någonsin gjort och det vill inte säga lite.

Text och bild: Lena Möre


Läs också Lenas text om starten på vårens temabroderi HÄR>

År för år 2013: Museisamarbete inleds

2013 var året då museisamarbetet kom igång på allvar och vi genomförde vårt första temabroderi på ett museum. Föreningen hade redan året innan skrivit stadgar, registrerat sig hos Skatteverket, skaffat bankkonto, utarbetat rutiner för medlemsmöten, skapat ett nyhetsbrev och utlysts broderitävlingar band medlemmarna. Detta inlägg handlar om året 2013 och källan till beskrivningen kommer främst från styrelseprotokollen från det året och från berättelser av dem som var med.

Stockholms Stadsmuseum – vårt första museisamarbete
Till en början var det väldigt få på broderiträffarna, bara 7 personer kom regelbundet. På Stockholms Stadsmuseum startade de veckovisa broderiträffarna, som nu blivit kärnan i föreningens verksamhet.

Föreningen hade inte någon fast lokal på museet utan blev hänvisade till olika platser. Själv var jag inte medlem under den tiden men blev inbjuden av Asta Levinson Persson till en broderiträff. Vi satt då i ett litet pentry med dålig belysning och obekväma träbänkar.

Asta och jag gick på samma kurs på Handarbetets vänner. Hon delade ut flygblad om föreningen och berättade gång på gång om vad som hände på Stadsmuseet. Visst blev jag nyfiken men tyckte ändå att det var konstigt att försöka brodera på temat kriminalitet. Med envishet värvade Asta nya medlemmar till föreningen och medlemsantalet växte.

Skuggsidan – det första museiprojektet
Utställningen Skuggsidanom brott och straff i Stockholm genom tiderna blev alltså föreningens första broderitema. Kriminalitet är ju inte något vanligt motiv för broderi – en riktig utmaning. Det var ändå många som lockades av temat. Vid museets visning av utställningen ”Skuggsidan” kom betydligt fler än de som deltog i broderiträffarna och när det blev dags för utställning lämnades 28 verk av 25 brodöser in. Temat pågick under 2013 men utställningen öppnade först den 1 februari 2014.

Motiven var både allvarliga och gripande, från änglanakerskor till droghandel på Sergels torg. Några av verken handlade om mylingar, häxbränning, våld i hemmet, pedofili och mobbning.

Dokumentation av föreningens utställningar
Föreningens hemsida fokuserade inte på utställningarna till en början utan medlemmarna lade ut broderier i personliga kataloger. Idag får bilder från utställningarna ett större utrymme på hemsidan. I efterhand har vi försökt samla information om de tidigaste utställningarna, så nu kan vi visa verk även från den första museiutställningen.

Föreningen Skapande broderi Stockholm inledde samarbete med stadens museer 2012. Stockholms stadsmuseum var det första samarbetet. Det ledde fram till utställningen Skuggsidan, med broderade kommentarer till museets utställning med samma namn. Utställningen handlade om brott och straff i Stockholm genom tiderna.
Bilderna har fotograferats i efterhand då flera av verken ställdes ut på Enköpings museum 2016. Några av bilderna är skärmdumpar från utställningskatalogen. Samtliga verk visades i en enkel utställningskatalog i pdf-format.

Katalogen finns HÄR->


Ett ambitiöst kursprogram
Redan från start hade föreningen ett varierat och ambitiöst kursprogram. Många kurser genomfördes i samarbete med ABF med aktiva textilkonstnärer och brodöser, men även medlemmar i föreningen, som kursledare
För våren 2013 beslutades om följande kurser:
Fritt broderi med hopdragssömmar med Britt-Marie Lövgren
Applikation – Broderi med  Ingela Gréau
Färg och formgivning med Anna Granbeg
Textila fantasier med Gunilla Bauer
Moderna material Mikael Svensson
– Maskinbroderi – Fritt broderi med Gun Aschan
– Smyckestillverkning med Lill Kinnegård

Studiebesök och föredrag
Föredrag under året:
Hemslöjden 100 år, hemslöjdskonsulent Charlotte Hellsten-Husman
Föredrag av brodös Julia Wistrand

Studiebesök under året:
Utställningen Slow Art på Nationalmuseet.
Ateljebesök hos ReRagRug med Katarina Evans och Katarina Breiditis.
Broderiresa till Helsingfors, besök på Designmiseet.

<~ 2012 2014 ~>

Workshop i tyllbroderi

Vid första tillfället den 19 februari 2025 för workshop i tyllbroderi med ull deltog 15 medlemmar och 4 stod på väntelista men eftersom det inte var några återbud får reserverna vänta på besked om ev repris.

En film från workshop i tyllbroderi

Grunder i tyllbroderi
Först gavs en introduktion till tyllbroderi. Tekniken används traditionellt i tyllgardiner och brudslöjor. Skira och ömtåliga verk som först verkar svåra att sy men det är inte alls svårt. Man för helt enkelt nålen upp och ner i hålen på tyllen. Lätt som en plätt.

Teknikprov. Hemligheten är bakgrundstyget. Man tråcklar fast tyllen på ett stadigt stödtyg i en  avvikande färg så att tyllens hål syns tydligt. Antingen ritar man upp ett motiv på bakgrundstyget som man kan följa eller också räknar man hålen i tyllen. Det är viktigt att inte sy i bakgrundstyget. Med trubbig nål är det inget problem.
Detalj av teknikprovet som visar hålen i tyllen. Lägg märke till den sexkantiga formen som innebär att man kan följa linjer i olika riktningar.
Ulla-Britt visade några egna broderier med ull på tyll, bl a denna fågel. Man kan även sy friare former och experimentera med material.

Efter introduktion om tekniken var det dags för egna övningar. Vi utgick från foton på äpplen, ett motiv utan krångliga detaljer. Nu uppstod koncentrerad tystnad och sedan ett sorl där vi utbytte tankar och frågor.
Ulla-Britt Önnestam och Pia Edgren visa och förklara. Slutresultatet visas i bilderna nedan. Klicka på dem så visas de i större format.

Hemuppgift och nästa träff
Till nästa träff broderar vi ett eget motiv med egna lösningar av såväl tolkning av tekniken som val av material. Dessa broderier visas och diskuteras vid nästa träff. Vi går då också igenom hur man kan avsluta och montera sitt broderi.

Text: Ulla-Britt Önnestam
Film: Kajsa Silén
Bilder: Kajsa Silén och Ulla-Britt Önnestam

Alla hjärtans dag

Hjärtat är en fin symbol även för broderi, vanlig i folkligt broderi men även då och då i Skapande broderis utställningar. Idag på ”Alla hjärtans dag” ser vi tillbaka på ett hjärtbroderi  och kvinnan som som förtjänas att bli hågkommen med ett hjärta.

KARIN AGER: Grönt hjärta. Anna Lindhagen.

Detta broderi inspireras av Anna Lindhagen, en av pionjärerna i koloniträdgårdsrörelsen. Hon var också en politiker som med kraft drev frågor om kvinnors rättigheter och uppmärksammades även i andra broderier på utställningen Stockholmskan som nyligen avslutades på Stockholms Stadsmuseum.

 

BRITA TRYBOM: Anna Lindhagen. Bilder och texter på Internet. Mer om Anna Lindhagen.

Man blir varm i hjärtat av alla fina broderier inspirerade av stockholmskvinnor som gjort avtryck på många olika sätt.
Se alla broderier från utställningen Stockholmskan HÄR->

Broderiträff 12 februari

Välbesökt och full fart med kreativiteten på Broderiträffen som verkligen gav inspiration och nyfikenhet på den kommande utställningen till vilken vi snart får reda på anmälnings datum.

Ibland tvekar jag om jag ska ge mig ut i pendeltågs kaoset för att gå på Broderiträffen, men jag är glad att jag gick på denna träff med många kreativa brodöser. Det är härligt och alltid trevligt att träffas och prata om broderierna. Nu börjar man ana hur fantastisk den kommande utställningen blir med alla djur som är broderade – skapade i olika tekniker. Där fanns berguven, spillkråkan, gröngölingen, älgkon, lodjur, fjärilar, padda, dalripa, kanadagåsen, grävling, bäver, trollslända, tranor m.m.

Månadsbrevet för februari har kommit i mail- lådan och det som saknades i brevet var när vi skulle anmäla oss till utställnnngen. Det kommer vi få veta framöver. Nästa vecka är det styrelsemöte och då skall det datumet bestämmas. Nästa vecka är det också workshop för en del av oss medan andra träffas för att fortsätta sina broderier.  Vecka 9, alltså veckan därpå är det sportlov och ingen Broderiträff.

Pendeltåget hem var bara lite försenat denna gång så allt som allt en lyckad träff. Ses nästa vecka. 😊

vid pennan Kajsa

ps. Jag har hittat en alternativ resväg till Naturhistoriska från Jakan för nästa gång pendeltåget falerar 😜 ds

Några tankar om starten av nytt broderitema av Lena Möre


Ett nytt år – ett nytt museum
.
Vi ska vara på Naturhistoriska riksmuseet hela 2025.
Spänningen är stor inför det nya museet;
– I vilken lokal ska vi vara?
– Vad ska vi brodera?
– Hur tar man sig dit?
Glädjen var stor bland oss medlemmar i Skapande Broderi. Vi hade länge önskat oss Riksmuseet men då vi frågade tyckte de inte att broderi passade deras inriktning. Nu hade man ändrat åsikt.
Jag är inne på mitt åttonde museum. Mina museer är Postmuseum, Historiska museet, Dansmuseet, Etnografiska museet, Tekniska museet, Strindbergsmuseet, Stadsmuseet och nu Naturhistorisk  riksmuseet. Några av oss har varit med från början och då även broderat på Sjöhistoriska museet och Medelhavsmuseet.

Vi får svar på våra frågor efterhand. Vi får sy i ett ljust och fint matsäcksrum med bra belysning. Temat för våren blir svensk natur och vi ska brodera ett helt djur eller zooma in en del av ett djur. Och det ska vara passande miljö till djurmotivet som dessutom ska monteras runt och inte fyrkantigt som våra broderier normalt monteras.
Den permanenta utställningen som vi broderar mot heter Natur i Sverige. Vi ska välja ett djur från utställningen. På vårt första möte i januari  bjöds vi på en visning och vi fick alla nya kunskaper om älg, brunbjörn och havsörn. Ett sextiotal brodöser kom på visningen och några var nya medlemmar. På andra onsdagsträffen kom betydligt färre. Man behöver inte komma varje gång och man kan till och med brodera hemma och inte gå på mötena.
Som medlem i Skapande Broderi får man gratis inträde på museet hela året. Där finns mycket att upptäcka och inspireras av. Vårt nästa tema blir vatten och man kan redan nu besöka utställningen Värld av vatten och börja fundera på nästa uppgift. Men nu är det landlevande djur i utställningen Sveriges natur som gäller.
Väl hemma efter visningen tänker jag att jag vill försöka brodera en fågel. Jag önskar mig en fågellista och mejlar museet. Jag får svar från Didrik som är jourhavande biolog. Han har gjort sig besväret att gå till utställningen och markera samtliga fåglar på en krysslista. Steglitsen blir mitt val. Jag har tyger och broderitrådar hemma och letar fram vad jag behöver. Jag ritar en rund form på tyget med hjälp av en stor tallrik. Jag kommer igång!
På andra träffen går jag upp till plan 5 i museet och letar efter steglitsen men hittar ingen. Jag har ju kommit igång och vill ogärna byta fågel, steglitsen är ju färggrann och dekorativ, just den vill jag brodera. Jag bestämmer mig för att fortsätta med mitt broderi, jag ska be om hjälp på museet med att hitta den. 
Jag går runt i vårt matsäcksrum. Nästan alla som är där vid andra mötet har kommit igång med ett djurbroderi eller har i alla fall börjat fundera på något. Jag får höra om blomfluga, tjäder, lodur, olika fåglar, hare med flera djur. Entusiasmen är stor och jag slås av en tanke; Vi får alla samma instruktioner och samma visning. Vi hjälper varandra, pratar och lyssnar på varandra men där slutar likheterna. Det blir lika många olika broderier som vi är brodöser, alla hittar sitt eget sätt att ta sig an uppgiften och inget sätt är fel.

Samtidigt som vi byter museum pågår en utställning i vårt förra museum, Stadsmuseet. Utställningarna gör oss alltid stolta och glada och vi ser redan fram emot  broderiutställningen med inspiration av Naturhistoriska riksmuseets permanenta utställning Sveriges natur.

Steglits under arbete.

Text och bild: Lena Möre.

Möt en brodös – Karina Cottin

Eva Rosander är tillbaka med sin intervjuserie ”Möt en brodös”. Här får vi möta några av våra medlemmar som berättar om sin väg till broderiet och hur de ser på sitt eget broderande idag. 

I våra tidigare presentationer av några av föreningens brodöser har det varit medlemmar som varit med länge, nästan från början. Nu träffar vi en av föreningens senaste. Karina blev medlem 2024.

Karina börjar med att kalla sig ”ny brodös” men ju mer vi talas vid desto längre tillbaka går trådarna i det textila intresset. Riktigt långt tillbaka ligger minnet av fiskarhustrun farmors händer, som knöt fisknät till familjens försörjning. Karina var bara i femårsåldern när hon fick vara med och lära sig knyta jämna fina fyrkanter. Farmors känsla för garnet och symmetrin fascinerande redan då. 

Någonstans halvvägs i livet broderade Karina en bordstablett, på fri hand efter en förlaga i ett franskt inredningsmagasin. Om inte det tyder på ett envetet broderiintresse vet man inte vad som gör. Bordtabletten är oanvänd idag och följdes inte upp av fler ”- Vad gör man av en sådan?”

Tiden som gymnasielärare i samhällskunskap började gå mot pensionering när det textila intresset, sökande och trevande, tog fart igen. Först en kurs i bottensöm 2019, sedan Konstsömnad I på Handarbetets vänner, Textil design, också på HV, och så Konstsömnad II. Just nu samsas föreningens uppgifter med en stickkurs, även den på HV. Förstås. Har man en gång börjat gå kurser där är det lätt att fortsätta. Men även en broderikurs på Västerbergs folkhögskola har Karina hunnit med.

Första kontakten med Skapande Broderi Stockholm var när Karina såg föreningens utställning Postal Art på Postmuseum 2018. Efter att tittat på utställningen i flera timmar var hon frälst och det fanns inte längre någon återvändo. Nu är Karina medlem sedan 2024. 

  • Jag trodde att jag är mer vildsint än vad jag är, visar det sig. Jag gillar ordning och reda och skulle nog egentligen säga att jag är en rätt stram och noggrann brodös. Det trodde jag inte. Jag gillar att ha ordning i min ateljé, och har ett eget rum för mina intressen. Jag njuter av att ha ett ganska stort urval av tyger och garner, gärna vadmal, kläde och yllegarner, och gärna i många färger!

När vi resonerar lite om olika sömnadssätt får kärleken till kläde sin förklaring. Det rispar inte och är stabilt, och därför väl lämpat för applikation. Två bra egenskaper för att få broderiet snyggt och prydligt.

Men inspirationen, var kommer den ifrån? – ”Från bokcirkelkompisarna, fast de inte är textila. Från utställningar och promenader. För att lösa kreativa problem är promenader oslagbart.”

Föreningen, vad betyder den för dig, är sista frågan.  – ”Kontinuitet, syglädje, inspiration, generöst delande av kunskap, och stoltheten i utställningarna.” 

Det är nog många av oss medlemmar som skulle skriva under på det – ny som gammal.

Karina Cottin

Text och bild: Eva Rosander.


Tidigare inlägg i serien Möt en brodös:
Heli Saarne
Heléne Forsberg
Pia Edgren

Bilder från utställningen Stockholmskan

Nu är utställningen Stockholmskan avslutad. Vi har sett fantastiska tolkningar av temat, kreativa tekniska lösningar och oväntade användning av stygn. Från och med idag kan du se utställningens samtliga broderier på hemsidans bildgalleri.

Se alla broderier HÄR ->

Stygnskolan har uppdaterats med exempel på användning av två stygn.

Har du någonsin sett långa långa knutar användas på detta sätt?

Margdalena Odemarks lösning för att brodera korkskruvslockarna på Ulrica Eleonoras porträtt. Broderiet visat på utställningen Stockholmskan hösten 2024.

Vävda stygn  på nytt sätt (variant avpicot-stygn) HÄR ->

Detalj från Katarina Björns porträttgalleri till föreningens utställning Stockholmskan.

År för år 2012: Föreningens första år

Välkommen till det första avsnittet om föreningen Skapande broderi Stockholms historia. Här berättas hur föreningen startade, varför och vilka ambitioner grundarna hade samt något om föreningens första utställning.

Historieskrivningen bygger på Adventskalendern från 2024 men med en betydligt fylligare beskrivning. Så här skrev vi i lucka 1:

Föreningen startade 2012 med väldigt få medlemmar utan en klar målsättning för broderiträffarna. Vi försökte först etablera kontakt med ett galleri, där vi hoppades få visa våra broderier en gång om året. Detta visade sig vara svårare än vi trott.

Gunilla Bauer har varit en flitig brodös genom åren. Hon har visat broderier vid samtliga utställningar som föreningen anordnat.

Föreningens första ordförande, Kathrin Hultman, var aktiv på Ateljé Lyktan i Skogås. Där visades föreningens första utställning, den 13 december – 24 januari 20qe. Tyvärr finns det ingen dokumentation från vår första utställning.  Vi har lyckats hitta några få bilder men vill så klart visa fler. Du som var med hör av dig! Se det som finns HÄR ->


Föreningens start
Ingela Gréau, som senare var ordförande i 8 år, berättar om starten så här:

”Jag hade broderat sedan många år utan att känna några andra som hade samma intresse.

Fick rådet att bli medlem i Broderiakademin. Hittade det på nätet och blev medlem 2010. Fick deras fina tidning två gånger per år men träffade inga andra brodöser. Efter två år ser jag i tidningen att Stockholmsgruppen av Broderiakademin ska ha årsmöte på en lokal på Hornsgatspuckeln. Bestämmer mig direkt för att gå dit så att jag äntligen får träffa några likasinnade.

Lokalen är fylld av folk och efter en stund tar styrelesen till orda. De anser att Täcklebo* (se fotnot) tar hand om medlemsavgifterna  för alla de olika lokalgrupperna i Sverige, “men vad får vi andra mer en tidningen?” Måttet var rågat då Stockholmsgruppen måste betala en hög summa för att sätta in en notis om  gruppens årsmöte i tidningen. De säger: “Vi som är den största lokalgruppen i Sverige kan lika bra gå ur Broderiakademin och starta en egen förening! Räck upp handen om ni är med på det!”. De uppsträckta händerna räknades och beslutet blev ja och så var vi inte längre medlemmar i Broderiakademin.” Ett papper lades fram där man kunde skriva sitt mobilnummer och sin mailadress om man ville vara med och skapa en ny förening. Skrev mina uppgifter på pappret och blev redan efter några dagar kallad till ett första möte. Vi var sex som dök upp. Vi beslöt att vi sex skulle bilda en styrelsen till att börja med. Vi diskuterade vad vi skulle kalla oss och kom fram till Skapande Broderi Stockholm.

Var och en fick sedan redogöra varför vi ville starta föreningen och vilken roll man önskade ta i styrelsen. För min del ville jag tre saker; 1. arbeta för att skapa ett kontrakt med något galleri i Stockholm för en årlig gemensam utställning,
2. samarbeta med olika organisationer för att få nya motivkretsar och slippa egen lokal och
3. alltid sy på ett gemensamt tema.

Vi träffades sedan på ett café mitt emot Åhlens och diskuterade fortsättningen  när var och en fått sin roll.
Kathrine Hultman Eriksson ordförande,
Tuula Vesamäki kassör,
Asta Levinson Persson och Lill Kinnegård ledamöter och jag,
Ingela Gréau, suppleant.

När Lill och jag diskuterade vilka vi skulle samarbeta med föreslog Lill: “Ring Stadsmuseet, det är stockholmarnas museum, de ska samarbeta med sin befolkning”. Sagt och gjort. Jag ringer chefen Hans Öjmyr och säger: “Hej, jag ringer från Skapande Broderi Stockholm och föreslår att vi ska samarbeta”. Det blev tyst några sekunder och sedan “det låter jävligt konstigt!” Efter ytterliggare några sekunder, “Jamän, kom hit då!” När Asta och jag kom dit sa han; “Här vill ju alla vara med Kanarieklubben, Läderbögarnas förening, varför inte Skapande Broderi Stockholm? ”Läderbögarna hade ansökt om att få göra en utställning om sin livsstil, så det var inget påhitt!

Det bestämdes att vi skulle sitta på plats i museet en gång i veckan och sy inspirerade av deras tema Skuggsidan” en stor utställning om kriminaliteten i Stockholm genom århundradena och om hur man sett på olika brott genom olika epoker. Vår första utmaning blev, vill och kan vi göra “kriminella broderier”? Trots att vi oftast bara var tre fyra styckan på plats på museet varje gång hade flera ändå nappat på temat och sytt hemma och det blev en utställning med 29 verk på häxbränning, passionsdrama, mylingar, barnmisshandel, pedofili, änglamakerska, gruppvåldtäkt i park, knarkförsäljning på Plattan m.m. Utställningen pågick i fyra månader.

Det var en kort sammanfattning av början på föreningen.”
Ingela Gréau
2025-01-20

Under föreningens första år lades sedan grunden till ett ambitiöst program, som till stora delar stått sig genom åren!

Asta Levinson Persson, stor pedagog och planläggare, åtog sig att sammanfatta och lägga upp en plan för olika aktiviteter. Hennes förslag till verksamhetsplan såg ut så här: 

Bakgrund och ändamål
Skapande Broderi Stockholm är en oberoende ideell förening som vars mål är att främja broderiet som konstnärligt uttrycksmedel

Föreningen verkar för
– att öka medvetenheten om broderiets tradition och kulturbakgrund
– att främja möjlighet till broderiets vidareutveckling
– att skapa nya arenor för broderiet att möta framtiden och dess mottagare samt
– att stärka samhörigheten mellan dem som arbetar med broderi

Information till medlemmar
Via föreningens hemsida och nålinfo

Årsmöte
Under våren ordnas en konferens med årsmöte och ev. föredrag samt broderitävlingen ”Fingerborgen”.
Under hösten ordnas medlemsmöte med utställningar som alla medlemmar är välkomna att delta i.

Verksamhet och aktiviteter
Föreningen föreslåsarrangera studiebesök, föredrag, utställningar, kurser, resor och andra gemensamma aktiviteter.

Medlemskap
Alla som är intresserade av broderi är varmt välkomna,
Årsavgift 200 kronor

Funktionärer
Styrelse: Ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör, studieorganisatör, två suppleanter. Styrelsen har möjlighet att adjungera personer till olika projekt och arbetsuppgifter
Två revisorer.
Valberedning.

Efterfrågade kurser och andra aktiviteter
Stygn, maskinbroderi, arbeta i andra material t ex angelina algenat, papper och broderi, färga tyg och garner, broderimålning, göra bokomslag och pärmfodral, arbeta med ATCkort, kurs i att brodera  fåglar,  fjärilar,  insekter och  kryp,  arbeta med berättande  broderi, pärl- och paljettbroderi,  tyllbroderi ,  tredimensionellt  broderi , intarsiabroderi etc.

Aktiviteter föreslås två gånger per månad

Kostnader för aktiviteter
”Ett pris för medlemmar och ett högre för ickemedlemmar.
Till kursledare utgår en ersättning överenskommet med respektive ledare.>Material kostnader tillkommer

För föreläsarersättning och studiebesök görs en överenskommelse med respektive föreläsare och studiebesöksmottagare.

Lämpliga lokaler
Lämpliga lokaler i Stockholm kan vara ABF på Sveavägen, Gershedens Folket Hus på Skansen, Fenix Aspudden, Fenix Söder, Stiftelsen Birkagården, Timmermansgården, Stockholms stadsmuseum för utställning och brodericafé på Södergården.

(Den senare delen av texten är saxad och bearbetad från en äldre text om föreningen, även den skriven av Ingela Gréau)


Andra händelse under första året
Det uppdrogs åt Lena Lundgren att starta en hemsida.
Ett nyhetsbrev startade, Nålbrevet, med planerad utgivning två gånger per år.
Broderitävlingar utlystes under medlemsmöten vår och höst.


Fotnot
* Täcklebo Broderiakademi är en riksomfattande organisation med lokala grupper på många platser i landet. Idag är många av våra medlemmar är även medlem i Täcklebo broderiakademi.
Deras hemsida finns HÄR->

2013 ~>

22 januari och broderiträff

En broderiträff med information som vanligt och inspiration från tidigare workshops samtidigt som brodöser börjat med temat Natur i Sverige.

Det blev en som vanligt trevlig broderiträff i en trevlig lokal. Medlemmarna hade tagit med snabbporträtten som gjordes vid en träff och broderier från workshopen i Dragna trådar.

Ordförande UllaBrit berättade bland annat om de kommande workshopen som nu är fulltecknade och att det är viktigt att man meddelar om man inte kan komma så att reserverna kan få komma med. Ulla-Britt Ö. sa att reserverna kan göra sig beredda på broderiträffen den aktuella dagen en workshop äger rum, för det händer att en brodös inte dyker upp till sin workshop och då kan en reserv hoppa in där och då.

Birgitta som håller i workshopen Dragna trådar berättade vad som gäller inför nästa workshop. Vi fick se några fantastiska broderier från den förra workshopen, se bilder nedan.

Vi också gick runt och inspirerades av de som börjat på sina Natur i Sverige broderier. Där var bland annat rävar, fåglar och paddor. Det funderades över monteringen och motiven som kommer att skapas framöver. Det är alltid spännande att se alla brodösers alster och höra tankarna från var och en.

Nästa vecka blir det att hämta våra broderier på Stadsmuseet och mingel. Då är det ingen broderiträff på Naturhistoriska Riksmuseet.

Vid pennan Kajsa