Terminsavslut och Luciaträff på Tekniska museet

Det slumpade sig att föreningens sista träff för året på Tekniska museet sammanföll med Luciadagen. Det fanns därför fler än ett skäl att samlas över kaffe och lussekatt. Ett knappt trettiotal medlemmar kom och flera hade sina färdiga AI-broderier med sig. När och hur de slutligen ska lämnas in får vi återkomma till. Information om det kommer på både hemsidan och Facebook.

Samarbetet med Tekniska museet hade knappt kommit i gång när det redan i mars 2020 stod klart att vi inte kunde fortsätta att ses där en gång i veckan på grund av Corona-pandemin. Vem kunde då ana att vi nära två år senare fortfarande påverkas i vår vardag? Men med det engagemang medlemmarna alltid lägger ner i föreningens museisamarbeten klarade vi även den prövningen och broderade hemma på temat Hyper Human – AI. På sista träffen för året kunde vi titta på ett drygt tjugotal alster.

Ämnet för 2022 års samarbete med Etnografiska museet är Human Nature. Det ska bli intressant att utforska skillnaderna och likheterna mellan de två temana och utställningarna, som det faktiskt bara är ett stenkast emellan.

Väl mött på Etnografiska museet den 11 januari 2022, kl 12 – 15.

Lena Odmar – AI-broderi

Påtagligt fler besökare

Så säger museet om antalet besökare hittills under utställningen Jean i garn. Det gläder både oss och museet. De bekräftar också att många kommer bara för att titta på broderierna. Tipsa gärna eller ta med dina vänner och bekanta att se utställningen. Den är lätt att visa och det är lätt att berätta om temat, de varierande teknikerna och de olika brodösernas personliga avtryck. Vi kan känna oss stolta och tacksamma, det är en fin utställning museet gjort.

I förgrunden broderi av Heléne Forsberg. Linnetyg, broderi och målade ytor. Kragen är gjord av kort från den kortlek som säljs på museet.

Skyddad: Verksamhetsåret enligt stadgarna

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att se det, ange ditt lösenord nedan:

Vår konsumtion och planetens framtid

Vårt senaste blogginlägg handlade om stor konst sprungen ur nöd och armod i ett kargt klimat. Vår egen situation är idag den motsatta. Överflödet kväver oss.

Textilier slängs tonvis, ofta som riskavfall innehållande giftiga kemikalier. Produktionen av textilier slukar enorma resurser av jord och vatten och syntetfibrer från våra tvättmaskiner sprider micropaster i världshaven. Det råder ingen tvekan om att vi måste ändra våra konsumtionsvanor. Ord som hållbarhet och återbruk har blivit försäljningsargument och smyger sig till och med in i reklamens värld. Alla är medvetna om problemen, men påverkar det oss och hur agerar vi?

Skapande Broderi Stockholm vill vara en röst i samhället. Ifrågasättande av våra konsumtionsvanor och slitage på jordens resurser har uppmärksammats i flera av våra utställningar. Vi minns Lill Kinnegårds Havsgudinnas nya kläder, Elisabeth Lundqvists Containertrasport över världshaven och Birgitta Norbäcks Rymdskrot, för att nämna några verk som berör frågor om konsumtion och miljö.


Under broderiåret 2022, kommer vi att brodera på Etnografiska muséet. Ett av de teman vi kan välja är kopplat till museets utställning HUMAN NATURE. Här kan vi i broderiform reflektera över vår konsumtion och planetens framtid. Stora frågor som berör oss alla.

Utställningen Boro – nödens konst

Vissa utställningar finns kvar i en långt efter att man sett dem. Utställningen Boro – nödens konst, på Östasiatiska museet i Stockholm är en sådan. I oktober 2021 visades den för ett tjugotal medlemmar från Skapande Broderi Stockholm av Karin Wästfelt, museipedagog på Statens museer för Världskultur. En synnerligen bra guidning.

Boro-textilierna berättar om människors förmåga att leva och överleva på en utsatt plats, på ytterst magra resurser. I norra Japan är vintrarna kalla och befolkningen har historiskt varit fattig. Här, bland bönder och fiskare, utvecklades ett särpräglat kvinnligt hantverk. Kläderna lappades och lagades i lager på lager, ibland till och med i generation efter generation, för att hålla och värma långt längre än tygbitarna var för sig klarar.

Det var också där någonstans det blev svårt att betrakta plaggen som konst, exponerade i genialt stilrena montrar i ett vitmålat doftlöst rum. Genom monterglaset skiner ett gränslöst armod emot betraktaren. Så pass att det blev svårt att förhålla sig till titeln Nödens konst. Eller är det konsten att överleva i nöd som titeln avser? Flera frågor väcktes – när blir nöd konst, och hur undviker man att göra sig skyldig till kulturell appropriering? Kanske närmar man sig fenomenet boro lite försiktigare om man kallar det armodets estetik. För oavsett om man snubblar på orden nöd, konst eller armod visar plaggen en otvetydig estetik. Och en påminnelse om att allt är förgängligt, både textilier och människor.

Men krockarna upphör inte där. Utställningens flesta plagg är sydda av indigofärgad hampa och bomull och för oss som växtfärgade på 1970-talet var indigo ett av de dyrare pigmenten. Så var dock inte fallet i norra Japan där indigo odlades och bearbetades av bönderna själva.

Utställningen är mer än sevärd och spänner även trådar till några svenska exempel på lappat och lagat.

Förändringar på hemsidan

Föreningens hemsida behöver fräschas upp. Information och bilder från utställningar behöver kompletteras och göras  mer lättillgängliga. Vi alla behöver träna oss att ta bättre och skarpare bilder på våra broderier. Vi har redan påbörjat förändringen så smått.

Först vill vi välkomna vår medlem Renée Milestad som kommer att hjälpa oss med bildredigering och bollplank i utvecklingen av hemsidan. Hon har redan gått igenom bilderna från utställningen Spår av medeltida liv. Och idag publiceras resultatet HÄR – > Alla inlämnade verk fick inte plats på utställningen, men vi presenterar dem alla på vår hemsida.

Några förändringar som genomförts är följande:

– Menyalternativet GALLERI är borta. I stället finns alternativet UTSTÄLLNINGAR med länkar till alla våra utställningar. Det hittas högst upp på startsidan.

De privata katalogerna i galleriet används inte så ofta, besökarna är få och medlemmarna skickar sällan in bilder. Vi vill i stället fokusera på att visa broderier som är resultat av föreningens aktiviteter.
De privata bildkatalogerna finns kvar men länkarna är borta. De kan återställas om ni medlemmar så önskar.
– Kategorin UTSTÄLLNINGAR har ändrats till FÖRENINGENS UTSTÄLLNINGAR och poster med information om övriga utställningar har flyttats till kategorin STUDIEBESÖK/VISNINGAR/RESOR. Kategorierna hittas som tidigare i högermarginalen.
– Några inlägg på bloggen har kompletterats med bild i titeln.  Vi utvärderar om detta tillför något av värde.
– Några av de äldsta inaktuella posterna har raderats. Det finns mycket mer som ska bort. Detta arbete har bara påbörjats.
Hemsidan ska kännas aktuell. Sidan ska spegla föreningens verksamhet och utveckling över tid.  Gamla poster ska innehålla sådant som fortfarande är aktuellt och läsvärt.
Viktigt är även att man enkelt ska hitta vad som händer i föreningen utan att behöva klicka sig fram bland en massa menyer och länkar. Vår uppfattning är att denna funktion fungerar bra. Den får ligga kvar på startsidan så länge vi inte har en bättre lösning.
Kom gärna med synpunkter och önskemål, både ris och ros. Använd gärna kommentarsfältet nedan.

Mitt i steget


Vi är nu mitt emellan broderi och utställning och de broderier som föreningens medlemmar gjort hemma för Dansmuseet under senare delen av Coronatiden har vi nu lämnat in.

Vi fick möjligheten att brodera till ett givet tema, samt ett fritt tolkande av Svenska baletten i Paris. Båda uppgifterna utgick från Dansmuseets pågående utställning Om ni inte gillar det kan ni dra åt helvete – Ballets Suédois 1920 – 1925.
Under fem intensiva år befann sig det experimentella danskompaniet i det parisiska kulturlivets centrum. Vi brodöser förflyttade däremot dansaren Jean Börlin, avbildad i en specifik pose, till dagens Stockholm. Totalt har fyrtioen brodöser lämnat in verk. Fyrtiotvå verk visar Jean Börlin i Stockholmsmiljö och tjugotvå verk är fria tolkningar av den Svenska balettens konstnärliga uttryck och dans. Inalles sextiofyra verk! Jean är avbildad i olika Stockholmsmiljöer; på Plattan, vid Globen, på Gröna Lund, i Kungsträdgården och till och med mitt i Strömmen. Den 23 november öppnar utställningen Jean i garn.

Mitt i steget, detalj av broderi, Ylva Ternby

Återträff!

Hej alla medlemmar, nu är det dags att samlas igen och berätta vad som händer i föreningen.

Datum: 10 september kl. 13-16, Lokal: Föreningslokalen Pumpan / Katarinasalen Adress: Färgargårdstorget 1, Buss 76 till ändhållplatsen eller buss 2 till Vitabergsparken.

PANDEMI-information inför mötet

Inomhusarrangemang tillåter nu att 300 personer träffas. Vi har räknat med att kanske ett 70-tal personer kommer och föreningen har därför hyrt en lokal som normalt beräknas ta 130 pers. Vi kommer att sätta gränsen för insläpp vid 70 personer.

Vi ska göra vårt bästa att placera stolar så glest det går, men självklart måste vi som kommer bete oss ansvarsfullt. Känner man sig sjuk eller det minsta krasslig ska man förstås inte komma, det har vi lärt oss nu efter ett och ett halvt år. Om man av något som helst skäl tvekar att komma, är det bättre att avstå. Vi kommer skriva ett protokoll som publiceras på facebook och här på hemsidan så att alla som inte kom ändå känner sig delaktiga. VÄLKOMNA!

Medeltida guldskinnsbroderier – rekonstruktioner och nya tolkningar

 

Den 10 oktober öppnade utställningen Medeltida guldskinnsbroderier – rekonstruktioner och nya tolkningar, på Historiska museet, Stockholm. Den visas till den 9 januari 2022. Utställningen visar dels återskapade medeltida guldskinnstäcken, dels föreningens broderier med samtida motiv, gjorda i den medeltida tekniken – ett nätt skutt på åttahundra år.

Guldskinnsbroderi är en effektfull och genial teknik. Ur två olikfärgade, valkade ylletyger klipps samma mönsterform ut. De utklippta delarna byter plats och sys fast kant i kant med kastsöm i lintråd. Resultatet blir två tygstycken med samma mönster, men i motsatta färgställningar. Det som gett namn åt tekniken är de smala förgyllda guldskinnsremsorna som sys fast över skarven.

Förste antikvarie Amica Sundström på Historiska och länshemslöjdskonsulent på Slöjd Stockholm Maria Neijman har lett ett projekt där 40 brodöser från hela Sverige deltagit under 4 år för att rekonstruera några av de medeltida guldskinnstäcken som bland annat finns i Historiska museets samlingar.  Precis som under medeltiden delades arbetet upp på många som sydde en ruta var. Sedan fogades allt ihop till de stora täckena.

Uppgiften för oss i föreningen Skapande Broderi Stockholm var att använda den medeltida tekniken men med en modern twist. Vissa av föreningens brodöser har arbetat med andra material än de traditionella; bland annat har både syntettyger, pärlor och den blanka sidan från ett kaffepaket använts. Mest utmärkande är dock de humoristiska, politiska och miljöengagerade motiven som tillsammans ger en spännande bredd i uttryck och komposition.

Du som inte kunde vara med på invigningen kan se livesändningen i efterhand. Gå in på Facebook, Historical textiles så hittar du videon där.

Birgitta Norbäck, Rymdskrot.
Carina Rosèn, Vit katt, svart katt.

Marsma-kurs

Äntligen blev den av – den i våras uppskjutna kursen ”Sy en marsma med yllebroderi”.  Kursen görs i samarbete mellan Skapande Broderi Stockholm och ABF. Under två dagar i gemenskap kändes tillvaron nästan som före pandemin. Nu håller vi tummarna för att höstens kommande kurser också kan hållas.

Efter månader av corona- isolering var helgens kurs (19 – 20 sept 2020) särskilt efterlängtad av både deltagarna och kursledaren Eva Rosander. Tillsammans försvann vi in i broderibubblan under en helg av intensivt sömmande. I det folktomma ABF-huset hade vi tilldelats ett stort och ljust rum som tillät avstånd och gav möjlighet att breda ut oss med trådar och tyger.

Förutom att komponera ett motiv innehöll kursen en genomgång av hur man överför sin skiss till tyget genom ”prickning”. Dessutom gick vi igenom hur man monterar ihop marsmans olika delar och lager, så att de som valde att ägna mer tid åt att brodera ska klara av att göra det avslutande arbetet hemma. Att hinna sy en marsma på en helg är en utmaning så mönsterkonstruktionen var förberedd, men skapandet i färg och form var helt individuellt. Och vilka fina marsmor som skapades!

En marsma är en praktisk sypåse med plats för det viktigaste. Den håller ordning på nålarna, saxen, trådarna och annat nödvändigt. Ordet marsma (ibland masma, maschma eller pasma) är samiskt till sitt ursprung och betyder pung eller påse. Traditionellt var de mindre än de vi syr numera.

Det finns nästan inget som är så tyst som en sykurs i koncentration.
Man kan aldrig få för många. I entusiasmen över sin färdiga marsma klippte brodösen till ytterligare två innan kursen tog slut.
Man kan också applicera ett broderi man gjort i ett annat sammanhang.
Eller använda både applikation och broderi.
Eller skapa ytor med täta stygn.
En nöjd och nyfrälst brodös.
Men störst är ändå stoltheten över en helt färdig marsma.
Insidan.
Utsidan.